Julen kom

Och gick. Vips så var julhegen till ändå, kändes som den gick snabbare än vanligt. Jag fyllde 20 på julafton och det blev en trevlig dag med nära & kära hemma hos pappa.

Lite roligt foton blev det med den stackars tomteluvan som egentligen var Athenas, men Cheeba var mer tålmodig att bära den ;)

Cheeba

Lillröven är med på ett hörn

Sist men inte minst, tomtenissan :)

Tänk vilket år det har varit! Tänkte göra ett inlägg med blandade bilder från året som gått. Men det får bli imorgon :) 

Nu är Havannas sele på väg. En sprillans ny värmlandssele så passar den så ska vi börja dra däck snart. Ska bli så himlans kul :) Hoppas även få dela med mig av lite bilder som förhoppningsvis ska tas i helgen när jag ska rida Havanna i paddocken.

Gott nytt år på er alla!

Kontaktkontraktet

Idag släpade jag fram klickern som legat och dammat ett tag. En sak som jag tränat men inte nått speciellt bra resultat är den enkla övningen när hunden bara ska stå upp och ha ta kontakt. Vi tränade även på valpkursen men Athena ville bara sätta sig hela tiden. Nackdelen med att lära hunden sitt det första man gör... Då sätter dom sig hela tiden. Så på utställningarna satte hon sig helst också. Trots att jag tränat. Hmm. Nu har jag tricktränat henne på detta och hon fattade direkt! Tänk vad en klicker kan vara bra :) Hon är ganska kontaktsökande tycker jag. Även på promenader och så så tycker jag hon är ganska duktig på att söka kontakt, men det kan bli bättre :) Därför var jag på bibblan och lånade "Kontaktkontraktet" och man fick även med en DVD att kika på. Någon som läst eller sett filmen? 

Athena igår morse på jobbet :)

Igår var jag ute och red på Havanna. Sandra var med på Linda. Känslan av att rida på Havanna och tänka på att   jag köpte detta underbara sto som föl och har gjort allt med henne själv, den känslan är underbar. Hon är så oförstörd, så nyfiken på omvärlden och tar varje ny erfarenhet med glimten i ögat. Hon är min lilla ögonsten, jag är så rädd om henne. Jag kan nu sitta upp på henne utan pall och skritta ut själv helt utan problem. Hon kan halt och skrittar snällt fram när jag ber henne. Arbetet med hennes inridning har gått sakta och det är precis så jag ville ha det. Ingen stress, hon är ju fortfarande en växande unghäst som behöver stärkas i kropp och balans innan hon rids hårdare. Men oj vilken underbar häst jag har!

Min dator har tackat för sig!

Har lite smått panik. Min dator har tydligen bestämt sig för att vara jobbig och inte fungera. Okej fine, jag klarar mig utan den, men, alla tusentals bilder som jag inte hunnit lägga över på USBet... Dom... Dom.. försvinner :-( Om inte datanissen som ska få pyssla om den kan fixa detta förstås. Hade tänkt bildbomba lite idag men det blir tyvärr inget med det eftersom jag inte sitter vid min dator.

Jag sitter och planerar lite smått inför 2012 utställningar och kurser. Som det ser ut nu lär det bli en 3 st inofficiella och kanske 2-3 officiella. I vår blir det allmänlydnad och förhoppningsvis personspårkurs i sommar.

I helgen fyndade jag en ny hundbok för 49 spänn i någon bokhandel inne i Uddevalla. Hundböcker får man aldrig för många av och tänkte att jag kunde lära mig lite nyttiga tips för att aktivera hundskruttan med uppletande av föremål.



Det finns så mycket roligt man kan hitta på med hundarna! Tyvärr blir det ju oftast bara på lediga dagar man hinner ut och träna roliga saker i skogen eftersom det mörknar så jäkla snabbt! Men, snart vänder det och blir ljusare :)

Nya tag

På hästfroten. Det är en turbulent tid och det har bitvis varit riktigt jobbigt. Men, det som inte dödar det härdar :) Ett bra motto. Alla erfarenheter är på sätt och vis bra. Dom bygger upp oss som människor och gör oss starkare och mer motståndskraftiga. Kom ihåg det alla!

Nu ska jag ha kvällsmys med Athena & Alex <3

Var går gränsen?

I söndags dog en hopphäst, Hickstead, på banan under världscupen i Verona. Efter dom ridit banan föll hästen ihop och dog. Troligtvis var det en hjärtattack. Han är inte precis den första hästen som dör på detta sätt. Dessa hästar tränas och tävlas otroligt mycket, samt åker runt i världen på tävlingar. Självklart håller inte dessa hästar speciellt länge med tanke på all stress dom får genomlida, men inte minst den fysiska förslitningen.

Självklart ska  man ägna sig åt det man brinner för - men när går gränsen? Detta är otroligt känsligt ämne för tävlingsryttare men givetvis är det skillnad på tävling och tävling. Ingen ryttare vill vara med om detta, men personligen tycker jag det är fel att pressa hästar såhär hårt. Vi får inte glömma att det är djur vi har att göra med och självklart påverkas dom också och kan om dom blir stressade och pressade under längre tid få hjärtattacker.

Uteboxar och földrömmar

Äntligen kanske min önskan om att flytta hästarna kan bli verklighet! Sedan länge har tankarna vandrat att köpa så kallade uteboxar. Det blir som ett luftigt utestall, inte spec. bra isolerat men det är ju inte därför hästarna ska stå under tak på natten, utan för skydd mot väta och blåst. Det finns olika modeller och prisklasser. Det bästa är att dom kan monteras ned om man vill flytta dom! Givetvis måste man ha en gjuten platta under. Det är inte speciellt dyrt med uteboxar heller, jag hade tänkt köpa 4 isf och det skulle kosta ca 50 000 i standardmodell. Fram i vår skulle detta kunna bli verklighet! Tänk, då har jag och syrran eget. Gud så skönt.

Min önskan om att seminera Havanna i vår lever vidare. Jag har gått och grubblat som bara den.
- Har jag tiden?
- Klarar jag föda upp ett föl?
-Tänk om något går fel?
Tusen frågor rullar i huvudet, men den mest avgörande är det här med om vi har eget stall. Isåfall skulle det praktiska vara löst för som det ser ut nu så finns det inte plats för ett föl.

Syftet med att ta ett föl är inte främst att få en ny häst. Det kan lika gärna bli att jag säljer den. Jag har alltid velat föda upp och det skulle ge mig så mycket. Att få följa hingst och följa upp resultatet. Avel är något jag är väldigt intresserad av. Det är ett stort ansvar och mycket ska vara rätt.

Exempel på hur uteboxar kan se ut.

 

 

 

 

Nytt från oss

Här händer det mycket just nu. Jag är mitt i en flytt så därför har uppdatering gått si och så.


Nyligen fick jag reda på att den där lilla hästgården jag nästan köpte, men gav mig då det kom ett pensionärspar in i bilden, har hänt lite olika saker med. Dom skulle bara ha det som ett förråd, så stallet, som för övrigt var byggt -05 och jättefint, revs ut och dom ska ha det som förråd. Säljaren hade fått reda på det och blev ledsen för att hon inte sålt det till mig. Pengar är kanske inte allt ändå?

Jag är inte ledsen för det. Min filosofi är att det var väl inte meningen att det skulle bli mitt då. Men ibland undrar man. Det är verkligen synd på en mysig gård.

Valpkursen är avslutad nu, i måndags var sista gången. Instruktören sa att Athena var "en ritkgt käck hund!" Roligt att höra faktiskt med tanke på att han var snål med vänliga ord :) Vi har gjort bra ifrån oss tycker jag och nu har vi en liten grund att gå vidare från. Till våren ska vi gå allmänlydnaden och sen ska det bli en personspårkurs, jättekul tycker jag! Men motionen tar vi det lugnt med, jag vill inte överanstränga henne och tänker på det här med höfter osv. Men hon är alltid med i stallet och vi hittar på annat så hon är nöjd :)

Havanna har varit jätteförkyld, men nu tror jag hon äntligen är frisk så idag ska vi börja jobba mer med ledövningar och sånt.Ridningen har inte gått framåt då hon växt ur hennes och westernsadeln har jag ingen sadelgjord som passar, något jag är på jakt efter! Hoppas på lite bilder från när vi arbetar tillsammans, kanske kan fixas i helgen :)

Utställningen i Partille

Jag har ju inte uppdaterat er om hur det gick på utställningen kom jag på! Först och främst så kan jag säga att vi var i alldeles för god tid ;) Haha, förra gången var vi sena så nu tänkte jag att fanimej, nu ska jag inte bli sen! Och nejdå, vi väntade väl i ca 3.5 timmar innan det var vår tur. Men inget ont som inte för något gott med sig!

Vi träffade nämligen lappiskompisar! Två tikvalpar från Sandlids kennel. Uppfödaren på kenneln samt en av hennes valpköpare från senaste kullen. Dom var födda i maj och det var inte ens en månad mellan dom och Athena, så det var jättekul att få träffa lite lappisar i hennes ålder! Halva grejen med såna här uppståndelser är ju just att träffa likasinnade.
Trots att dessa tre valparna var nästan lila gamla så slogs jag av att Athena var myckte större och rejälare än båda de andra. Hon var också mycket tuffare än dom. De andra var lite försiktiga och våga inte riktigt hälsa i början medan tuffa Athena ville leka! Haha, kanske beror det på att vi har miljötränat väldigt mycket och det har verkligen gett resultat. Trots att det var ca 300 hundar där så hade hon inga problem med att lägga sig till ro och sova bland vimlet (!) Det kallar jag bra hund!

Athena placerade sig som tvåa bland tre fina tikar. Domaren visste inte vem hon skulle placera som etta. Hon tyckte Athena var mest "färdig" men sen valde hon ändå Sandlids Klara då hon tyckte hon hade finast färg. Jag var nöjd med HP, trots att d inte blev nån BIGrosett ;)

Sandlids Nala och Klara

Spänning i vardagen när man har valp, Athena hoppade ur kopplet ;)

Stolt över min fina tjej!

Lite saker

Okej, en lite mindre rolig uppdatering i från oss.

Athena har varit på andra veterinärbesöket nu för kisseriet. Hon kissar hejvilt, konstant och hela tiden. Rumsren? Näpp, det vet hon tydligen inte vad det är. Jag vet inte hur jag ska göra. Hon ska kanske behandlas mot urinvägsinfektion igen. Igår tog de blodprov och satte odling men inget allvarligt som tur var. Ska avvakta till måndag och se vad som händer.

På hästfronten är det just nu minst sagt kaosartat där hästarna står. Utan att säga för mycket så vet jag inte hur länge hästarna kan stå kvar där.

Men på nåt jäkla vänster så löser sig allt, det vet jag! Ibland får man bita ihop.

Havanna har förresten dragit på sig en förkylning den stackaren. Hon hostar, snorar och är lite seg. Men det är bara att vänta ut den för veterinären kan inget göra. Så nu får de gå inne på nätterna om det är ruggväder.

Att bli sviken

Jag hade inte tänkt att ta upp detta ämnet i bloggen. Dels för att jag inte tänker skriva bakgrunden och hela faderullan. Det skulle ta så mycket tid. Några av er vet. Långt i från allt, men ändå.

Man skulle kunna säga att det är som att gå runt i ett rum fullt av gas. Alla vet att när som helst kan någon tända en tändsticka, sen drar helvetet igång igen. Ingen vet när, för oftast kommer det helt oförberett.

Allting hänger på en skör tråd. Hur länge ska man orka? Hur många gånger ska man behöva bli överkörd? Vad ska man göra när den enda personen man har att förlita sig på sviker? Sviker för att denne är så feg, att personen ifråga inte kan stå upp för det som borde vara det mest självklara i hela värden; Sina barn.

Flytt!

Okej, aningen fundersam tog jag beslutet. Jag & Alexander ska flytta till en lägenhet inne i Grebbestad och vi får nyckeln nästa helg. Jag har ju gått och inbillat mig att jag ska hitta en gård, men vi får helt enkelt se när den där gården dyker upp! Tycks ju inte bli idag iaf.

Det ska bli så skönt att flytta, men ändå är det inte så långt från hästarna. Ca 6 km och det borde jag väl överleva? Iaf om jag intalar mig att det är så länge ;) Haha.

Jag är ju av den åsikten att man ska ha sina hästar nära, gärna hemma. Att bo i lägenhet och t ex ha dom inackorderade en bit hemifrån är inte min kopp te. Nej, jag tycker det förtar lite av det hela. Jag vill kunna ha mina hästar utanför huset och kunna se dom strosa runt i hagen och ha det gott. Att vara delaktig i allt vad det innebär att ha häst; mocka, stängsla, köra skit, rensa runt staket, ja allt! Hästägandet är så mycket mer än bara ridning.

Westernsadel

I förrgår red jag första turen i westernsadeln. Anledningen till att jag inte gjort det innan är för att gjorden varit för lång till Havanna :P Haha, jag ska såklart köpa en ny men butiker som säljer westerntillbehör växer inte på träd direkt, speciellt inte här! Så jag slängde på den på Wille och gjorde en specialare så gick det. Den låg bra på honom med, kul :)

Sadeln var bekväm men jag som inte är så van vid westernsadlar hade lite problem först med att hitta en bekväm sits i den. Och igår hade jag ont i sittbenen... Haha! Tänkte göra ett nytt försök idag :)

Ska se om jag kan fixa en bild på underverket, gärna med häst under!

Athena hos veterinären

I torsdags bestämde jag mig för att ringa veterinären pga av Athenas småkissande överallt. Det har varit svårt att få henne helt rumsren då hon kissar små skvättar hela tiden.

Misstanken var en urinvägsinfektion, och direkt efter jobbet ilade vi in till Dingle vet. och hon fick lämna kissprov och bli undersökt. Jodå visst hade hon fått urinvägsinfektion. Hon hade tydligen mycket bakterier i urinen. Nu går hon på penicillinkur och jag börjar redan märka skillnad! Enligt vet. så var urinvägsinf. hos tikvalpar väldigt vanligt, speciellt eftersom dom närmar sig första löp.

Saker och ting

I lördags var vi på utställning med Athena. Hon var ensam i sin klass så hon blev automatiskt BIR och fick HP :) Men sedan vann hon BIG-ringen vilket var väldigt roligt! Lite missförstånd gjorde att jag missade BIS-finalen :S Shit, vilket stolpskott man är! Haha, jaja första gången jag deltog på en utställning så lite missar kan det ju bli. Vädret var inte direkt på våran sida: Ösregn och åska! Inte speciellt roligt väder att vara ute med hundarna i.

17 september ska vi till Partille på en till inoff :) Mest för att jag tycker det är roligt och för att träna upp oss. Mycket bra miljöträning för Athena också!

BIG valp, HP och BIR valp rosetter :)

Hösten närmar sig och med den kommer installningen. Mysigt att kunna vara i stallet mer om kvällarna och greja. Jag gillar hösten och allt pyssel det för med sig. Men i år är det med en smula ångest. Jag hoppades slippa ha hästarna här en höst/vinter till. Det skriker inombords av bara tanken. Och hur ska jag göra med mitt egna boende? Jag la ju ner lägenhetskarusellen eftersom jag hoppades hitta en liten gård istället. Så nu står jag här, med inget ordentligt boende till varken mig eller hästarna. Jag vill inte ta en lägenhet i grebbestad heller egentligen för då kommer jag ha lägre till hästarna. Elände. Men jag vill inte bo kvar hos pappa hela hösten. Det känns rätt jobbigt faktiskt. Men det är bara att kika vidare och se. Hästarna stallas inte in förrän i oktober antagligen, beroende på väder.

Hundar och människor

Valpkursen började ju i måndags, jag har glömt att skriva om det. Finns iof inte speciellt mycket att säga om den första träffen. Ingen hade hund med sig och vi satt bara och pratade om lite allt. Till exempel hurvida man skulle plocka upp skiten efter sin hund. Ärligt talat tror jag inte någon där fick ut speciellt mycket av den 1½ timmen. Instruktören gick laget runt och frågade vad alla hade för hund och när jag svarade finsk lapphund fick jag detta till svar: "Jaha, en sån ja. Ja, det är ju inget fel på dom. Lite skälliga... Men okej" Ursäkta men vad fan var det för svar undrar jag?! Som instruktör tycker jag inte man ska vara så fördomsfull. Nu har ju många spetsar ett rykte om sig att dom skäller i tid och otid. Kan däremot bekräfta att min valp inte gör det. Ja, det är en ras som är avlad för att vakta och valla, så givetvis vaktar hon trädgården hemma. Jag ser bara positivt på lite vaktinstinkt, sen behöver ju inte hunden stå ute och skälla dagarna i ända. Men det tror jag vi alla är överens om. Många spetsar är "pratiga". Inte betyder det att dom skäller för det, nä, både Cheeba och Athena har ett mycket rikt ordspråk! När dom leker kan man höra de mest konstiga lätena!

Vad jag vill säga är att jag tycker det är tråkigt med folk som stämplar rasen som skällig för att dom träffat en som varit det, eller för att dom hört nån säga det. Själv har jag väldigt dåliga erfarenheter av schäfrar och det sitter i sen jag var liten och blev biten i handen av en. Man skapar sig ju en bild utifrån dom erfarenheter man har, givetvis. Men bara för det så brukar inte jag säga till schäferägare att schäfrar är bitska, haha.

Igår när jag var i Fjällbacka så förvånades jag över hur vuxna människor kan bete sig. Vid ett par tillfällen gick några fram och klappade Athena utan att ens kolla på mig eller veta om Athena ville. Athena kollade åt ett annat håll men ändå vågade dom. Lite konsigt, kan jag tycka. Föräldrarna är ofta noga med att lära barnen att fråga innan man klappar hunden, men de själva brötar på och beter sig värre!

När jag ändå är på gnällhumör så kan jag ta upp en annan sak som jag tycker är konstig. Jag har ju haft Athena nu i två månader, och hon är garanterat en hund som drar åt sig uppmärksamhet från alla möjliga folk. Både folk som jag känner och inte känner har helt sonika sagt kommandon åt henne som FOT! LIGG! TASS! DANSA! Oftast är det ju äldre barn, men ändå! Sen har dom stått som frågatecken när jag sagt att "Nej, hon kan inte det än!"Jag har inte fokuserat på att träna in massa kommandon med henne innan hon är 4 månader. Hon kan sitt och ligg just nu. Stanna och hit tränar vi på.  Givetvis kommer hon lära sig lite konster också ;)

Haha, detta var bara lite saker jag funderat på. Ibland tycker jag människor beter sig oförskämt! Imorn är det valpkurs igen och det blir kul att se vad man får för nya intryck ;)

Tosca

För tio år sedan fick jag och min syster Denise varsin kattunge. Vi skulle åka och hämta Wille som varit på foder i Falköping och passande nog hade vi hittat kattungar där som verkade intressanta. Vi tingade varsin utan att ens sett dom på bild, haha!

Tosca 2006

Tosca och Zita blev det. Födda 25 juni 2001. Jag som längtat efter en egen kattunge flera år var ju helt salig! Oj, så jag grejade med denna katten. Hon fick utstå mycket ; bli påklädd, gå i koppel, lära sig konster... Men det sjuka var att hon trivdes. Hon morrade nästan aldrig utan spann förnöjt av att få uppmärksamhet. Hon kom alltid när man ropade "Tosca" och hon har alltid varit speciell. Till exempel kommerhon alltid och slickar en i ansiktet om man skriker/gråter. Alltså springer emot en :) En mycket lustig katt alltså. Hon sov alltid i min säng om nätterna. Ja, behöver jag säga hur mycket hon betydde för mig som barn? Och fortfarande, givetvis.

Men så kommer vi till det tråkiga. Hon börjar bli gammal. Passerat 10 år nu och det märks. Hon har magrat av rejält, kissar ner sig inne, haft problem med urinvägarna, hostar... Snart är det dags för denna tappra dam att vandra vidare mot katthimlen, men det gör så ont i mig. Ingen Tosca. Hon som alltid är på mitt rum när jag kommer hem. Usch vad tomt. Men jag vägrar se henne lida. Hon ska inte behöva lida. Än så länge är det ok. men när jag flyttar kommer jag troligtvis få ta beslutet.

Skynda långsamt

Letandet fortsätter. Efter gård alltså =) Det är så sjukt mycket som ska klaffa, innan det kan bli tal om köp:

• Pris. Man kan inte bo ihjäl sig. Speciellt inte när man har begränsat med pengar!
• Läge. Det kan inte vara för långt från jobbet.
• Finns det färdigt stall?
• Är huset tillräckligt bra?
• Finns det någon mark? Isf, är den tillräckligt bra?

Tusen saker ska man ha i åtanke. Vi får väl se hur lång tid det kan ta :P

Att välja

Tidigare i veckan var jag och pappa iväg och kollade på en hästgård. Eller ja, potentiell hästgård får man väl säga. Det fanns liksom inget färdigt stall eller så, bara en äldre ladugård, som dessutom hade lågt tak. Det jag gillade mest med den var marken. 7 hektar bete, åker och skog. Jag stod och drömde mig bort. Det kunde bli många stora hagar, alla runt gården. Så man skulle hela tiden kunna ha uppsikt över hästarna.
Vi funderade på hur man bäst skulle kunna bygga en lösdrift i anslutning till carporten som fanns på ena sidan av ladugården. Lite jobb med det förstås, men ändå möjligt. Huset var inte det grannaste man sett. Plåtfasad och en sån där "groggveranda" som är liksom tak på och fönster man kan skjuta åt sidan. Men jag tänkte att plåten kan man på sikt byta ut.

Inne i huset var det en hel del jobb. Dom hade ju inte direkt ansträngt sig för att det skulle se fint ut heller. Men man är ju inte sämre än att man kan se bortom det och jag tyckte nog ändå det fanns möjligheter. Men nånstans inom mig fick jag ändå inte "klick-känslan". Nä, nåt där inom mig sa: "Patricia, gör det inte." Och ett tag försökte jag nog döva den rösten.
En annan negativ sak var att grannhuset var ruskigt nära. Man kunde se de inneboende stå i fönstret och glana. Suck...

Gårdens läge var skitbra. Jättenära att åka på e6an och inte spec. långt från jobbet. Men sen bestämde jag mig ändå för att tacka nej. Jag hade chansen att få den för 900 000 men så tänkte jag att förutom marken så var det itne värt pengarna. Huset och ladugården var i för dåligt skick, och jag vill inte försätta mig i den situationen att jag inte hinner med något annat än renovera, renovera,renovera.... Hallå eller. Även om jag ser det här med lite renovering som ett roligt projekt, och jag är absolut inte fisförnäm som måste ha allt i toppskick för att kunna bo. Hela huset lutade och vi fick alla känslan av att det var dåligt byggt (1930). Men lite krav har man, tack och lov.

Detta såg väl idylliskt ut :)