onsdag 31 augusti 2011

Saker och ting

I lördags var vi på utställning med Athena. Hon var ensam i sin klass så hon blev automatiskt BIR och fick HP :) Men sedan vann hon BIG-ringen vilket var väldigt roligt! Lite missförstånd gjorde att jag missade BIS-finalen :S Shit, vilket stolpskott man är! Haha, jaja första gången jag deltog på en utställning så lite missar kan det ju bli. Vädret var inte direkt på våran sida: Ösregn och åska! Inte speciellt roligt väder att vara ute med hundarna i.

17 september ska vi till Partille på en till inoff :) Mest för att jag tycker det är roligt och för att träna upp oss. Mycket bra miljöträning för Athena också!

BIG valp, HP och BIR valp rosetter :)

Hösten närmar sig och med den kommer installningen. Mysigt att kunna vara i stallet mer om kvällarna och greja. Jag gillar hösten och allt pyssel det för med sig. Men i år är det med en smula ångest. Jag hoppades slippa ha hästarna här en höst/vinter till. Det skriker inombords av bara tanken. Och hur ska jag göra med mitt egna boende? Jag la ju ner lägenhetskarusellen eftersom jag hoppades hitta en liten gård istället. Så nu står jag här, med inget ordentligt boende till varken mig eller hästarna. Jag vill inte ta en lägenhet i grebbestad heller egentligen för då kommer jag ha lägre till hästarna. Elände. Men jag vill inte bo kvar hos pappa hela hösten. Det känns rätt jobbigt faktiskt. Men det är bara att kika vidare och se. Hästarna stallas inte in förrän i oktober antagligen, beroende på väder.

söndag 21 augusti 2011

Hundar och människor

Valpkursen började ju i måndags, jag har glömt att skriva om det. Finns iof inte speciellt mycket att säga om den första träffen. Ingen hade hund med sig och vi satt bara och pratade om lite allt. Till exempel hurvida man skulle plocka upp skiten efter sin hund. Ärligt talat tror jag inte någon där fick ut speciellt mycket av den 1½ timmen. Instruktören gick laget runt och frågade vad alla hade för hund och när jag svarade finsk lapphund fick jag detta till svar: "Jaha, en sån ja. Ja, det är ju inget fel på dom. Lite skälliga... Men okej" Ursäkta men vad fan var det för svar undrar jag?! Som instruktör tycker jag inte man ska vara så fördomsfull. Nu har ju många spetsar ett rykte om sig att dom skäller i tid och otid. Kan däremot bekräfta att min valp inte gör det. Ja, det är en ras som är avlad för att vakta och valla, så givetvis vaktar hon trädgården hemma. Jag ser bara positivt på lite vaktinstinkt, sen behöver ju inte hunden stå ute och skälla dagarna i ända. Men det tror jag vi alla är överens om. Många spetsar är "pratiga". Inte betyder det att dom skäller för det, nä, både Cheeba och Athena har ett mycket rikt ordspråk! När dom leker kan man höra de mest konstiga lätena!

Vad jag vill säga är att jag tycker det är tråkigt med folk som stämplar rasen som skällig för att dom träffat en som varit det, eller för att dom hört nån säga det. Själv har jag väldigt dåliga erfarenheter av schäfrar och det sitter i sen jag var liten och blev biten i handen av en. Man skapar sig ju en bild utifrån dom erfarenheter man har, givetvis. Men bara för det så brukar inte jag säga till schäferägare att schäfrar är bitska, haha.

Igår när jag var i Fjällbacka så förvånades jag över hur vuxna människor kan bete sig. Vid ett par tillfällen gick några fram och klappade Athena utan att ens kolla på mig eller veta om Athena ville. Athena kollade åt ett annat håll men ändå vågade dom. Lite konsigt, kan jag tycka. Föräldrarna är ofta noga med att lära barnen att fråga innan man klappar hunden, men de själva brötar på och beter sig värre!

När jag ändå är på gnällhumör så kan jag ta upp en annan sak som jag tycker är konstig. Jag har ju haft Athena nu i två månader, och hon är garanterat en hund som drar åt sig uppmärksamhet från alla möjliga folk. Både folk som jag känner och inte känner har helt sonika sagt kommandon åt henne som FOT! LIGG! TASS! DANSA! Oftast är det ju äldre barn, men ändå! Sen har dom stått som frågatecken när jag sagt att "Nej, hon kan inte det än!"Jag har inte fokuserat på att träna in massa kommandon med henne innan hon är 4 månader. Hon kan sitt och ligg just nu. Stanna och hit tränar vi på.  Givetvis kommer hon lära sig lite konster också ;)

Haha, detta var bara lite saker jag funderat på. Ibland tycker jag människor beter sig oförskämt! Imorn är det valpkurs igen och det blir kul att se vad man får för nya intryck ;)

torsdag 18 augusti 2011

Tosca

För tio år sedan fick jag och min syster Denise varsin kattunge. Vi skulle åka och hämta Wille som varit på foder i Falköping och passande nog hade vi hittat kattungar där som verkade intressanta. Vi tingade varsin utan att ens sett dom på bild, haha!




Tosca 2006

Tosca och Zita blev det. Födda 25 juni 2001. Jag som längtat efter en egen kattunge flera år var ju helt salig! Oj, så jag grejade med denna katten. Hon fick utstå mycket ; bli påklädd, gå i koppel, lära sig konster... Men det sjuka var att hon trivdes. Hon morrade nästan aldrig utan spann förnöjt av att få uppmärksamhet. Hon kom alltid när man ropade "Tosca" och hon har alltid varit speciell. Till exempel kommerhon alltid och slickar en i ansiktet om man skriker/gråter. Alltså springer emot en :) En mycket lustig katt alltså. Hon sov alltid i min säng om nätterna. Ja, behöver jag säga hur mycket hon betydde för mig som barn? Och fortfarande, givetvis.

Men så kommer vi till det tråkiga. Hon börjar bli gammal. Passerat 10 år nu och det märks. Hon har magrat av rejält, kissar ner sig inne, haft problem med urinvägarna, hostar... Snart är det dags för denna tappra dam att vandra vidare mot katthimlen, men det gör så ont i mig. Ingen Tosca. Hon som alltid är på mitt rum när jag kommer hem. Usch vad tomt. Men jag vägrar se henne lida. Hon ska inte behöva lida. Än så länge är det ok. men när jag flyttar kommer jag troligtvis få ta beslutet.


måndag 15 augusti 2011

Skynda långsamt

Letandet fortsätter. Efter gård alltså =) Det är så sjukt mycket som ska klaffa, innan det kan bli tal om köp:

  • Pris. Man kan inte bo ihjäl sig. Speciellt inte när man har begränsat med pengar!
  • Läge. Det kan inte vara för långt från jobbet.
  • Finns det färdigt stall?
  • Är huset tillräckligt bra?
  • Finns det någon mark? Isf, är den tillräckligt bra?
Tusen saker ska man ha i åtanke. Vi får väl se hur lång tid det kan ta :P

Att välja

Tidigare i veckan var jag och pappa iväg och kollade på en hästgård. Eller ja, potentiell hästgård får man väl säga. Det fanns liksom inget färdigt stall eller så, bara en äldre ladugård, som dessutom hade lågt tak. Det jag gillade mest med den var marken. 7 hektar bete, åker och skog. Jag stod och drömde mig bort. Det kunde bli många stora hagar, alla runt gården. Så man skulle hela tiden kunna ha uppsikt över hästarna.
Vi funderade på hur man bäst skulle kunna bygga en lösdrift i anslutning till carporten som fanns på ena sidan av ladugården. Lite jobb med det förstås, men ändå möjligt. Huset var inte det grannaste man sett. Plåtfasad och en sån där "groggveranda" som är liksom tak på och fönster man kan skjuta åt sidan. Men jag tänkte att plåten kan man på sikt byta ut.

Inne i huset var det en hel del jobb. Dom hade ju inte direkt ansträngt sig för att det skulle se fint ut heller. Men man är ju inte sämre än att man kan se bortom det och jag tyckte nog ändå det fanns möjligheter. Men nånstans inom mig fick jag ändå inte "klick-känslan". Nä, nåt där inom mig sa: "Patricia, gör det inte." Och ett tag försökte jag nog döva den rösten.
En annan negativ sak var att grannhuset var ruskigt nära. Man kunde se de inneboende stå i fönstret och glana. Suck...

Gårdens läge var skitbra. Jättenära att åka på e6an och inte spec. långt från jobbet. Men sen bestämde jag mig ändå för att tacka nej. Jag hade chansen att få den för 900 000 men så tänkte jag att förutom marken så var det itne värt pengarna. Huset och ladugården var i för dåligt skick, och jag vill inte försätta mig i den situationen att jag inte hinner med något annat än renovera, renovera,renovera.... Hallå eller. Även om jag ser det här med lite renovering som ett roligt projekt, och jag är absolut inte fisförnäm som måste ha allt i toppskick för att kunna bo. Hela huset lutade och vi fick alla känslan av att det var dåligt byggt (1930). Men lite krav har man, tack och lov.

Detta såg väl idylliskt ut :)